idag försov jag mig till jobbet, lite ovanligt sådär att jag försover mig :):):):):):):):):)
men iaf, träffade paulina efter jobbet och vi käkade thaimat i nordstan, trevligt.
sen drog vi hem till mig och kollade tv lite å sådär, sen kom alex och tollan
sen fick alex å tollan damp, eller aa det har dom ju redan, men så fick jag damp å bad dom gå,
snäll jag är när jag är arg :) he-he förlåt.
så jag drog jag träffade malin och tony och åkte till arendal och hängde där lite med annat folk
nu är jag hemma och ska ta och sova om en stund!
Dag 02 – Min första kärlek
Oh herregud, nu kommer jag få skriva mycket känner jag på mig..
Min första kärlek var Per Lundberg, vi träffades genom victor och emil.
Vi var tillsammans i 11 månader utan att göra slut sen var det till och från och tillsammans blev allting 2 år och 1 månad. Jag har aldrig älskat någon så mycket som jag älskade han, vi hade alltid roligt ihop och kunde ligga en hel kväll och bara prata om absolut ingenting, men vi bråkade ju ganska ofta också och som jag tycker så var det därför det inte funkade, han kanske tycker något annat, men de får ni ju fråga han om :)
Men iallafall, vi hade våra svåra perioder, våra bra perioder och perioder vi älskade varandra mest i hela världen och då kändes det som vi aldrig skulle göra slut, alltid när vi gjorde slut så kändes det som vi skulle bli tillsammans igen och det blev vi ju, vi gjorde slut för ungefär 2 månader sen, 2 månader och några veckor typ, jag önskar faktiskt att vi hade gjort slut på ett annat och bra sätt, för nu är vi ovänner och pratar inte överhuvudtaget, lite synd ibland men skönt på ett sätt också, ett tag pratade vi lite och då kände jag att jag inte var redo att bli vänner, även om han kanske inte var seriös när han skrev det med whatever, efter två år så kan man bara inte sluta sakna varandra sådär fort, även om han kanske inte saknar mig så är de perioder jag saknar han så det gör ont och ibland vill jag ba aldrig mer se han och ångrar att jag ens träffade han, men jag är ju som jag är också, i slutet hade vi lite tankar på att förlova oss men det blev aldrig av, de va la tur att vi inte slösade pengar på att göra det, ibland känns det som om jag aldrig kommer kunna ha ett förhållande igen efter allt vi gick igenom i vårat förhållande och nu på slutet, men så är det väl? det kanske ändrar sig med tiden, men inte vet väl jag. vet inte riktigt vad jag ska skriva mer, börjar bara sakna han så känner att jag slutar här så får la någon fråga mig om ni vill veta mer, godnatt! :)
